lannestad.blogg.se

Nu är det säkert många som funderar över om jag ammar eller inte..

Men jag kan berätta att jag kände likadant ändå in i det sista och när mattheo slutligen låg på mitt bröst så kände jag mer än någonsin att det kändes fel, fel och återigen FEL! Så jag testade faktiskt inte ens och jag ångrar mig inte en sekund! Jag fick medicin mot mjölkproduktionen direkt och gav honom ersättning redan på förlossningen.

När vi sedan kom upp på special bb (fick stanna två dygn pga lång vattenavgång) så fick jag dela rum med en annan tjej (återkommer om det senare) och hon krånglade med sin amning hela jäkla natten :(

Hennes bebis skrek konstant och hon tjöt som en gris, suckade och väste åt bebisen. Just i den stunden kände jag att jag verkligen gjort rätt val för mig själv.

Mattheo var nöjd från början och jag kände en sån lättnad eftersom jag slapp känna nån press med att producera tillräckligt med mjölk och nu vet jag exakt hur mycket han får i sig och att han är nöjd!

Amning i all ära! Det är ju superbra om det kan funka! Men det var aldrig nått alternativ för mig.

Så nu flaskmatar jag min lilla skatt istället och jag ångrar inte mitt beslut en sekund.

Vi får precis lika mycket närhet ändå och jag har honom hud mot hud när jag matar honom (förutom när vi är ute) och han får ligga nära både mig och pappa så ofta han vill.
Mattheo får nu också ett helt annat band till sin pappa!
Jag tycker att det är så skönt att inte allt hänger endast på mig, nu kan Jimmy också mata honom och han är precis lika viktig för mattheo som jag är:)

Någonting jag dock är noga med är att inte låta någon annan mata honom. Bara för att jag valt bort amningen så är ju tryggheten hos föräldrarna inte mindre viktigt!
För den delen så äter han mest när han är med mig tex till skillnad från Jimmy, men det är ju för att Jimmy jobbar och jag är hemma med mattheo så mig är han ju mer van vid, dessutom så känner han nog igen mina hjärtslag och min röst mer från magen :)

Det enda jag känner att jag går miste om med amningen är smidigheten, att maten alltid finns med och att man bara kan ge bröstet på natten. Men i grund och botten så hade jag inte mått bra av att amma så det är inte värt det!

Nu måste man bara planera bättre :)

Jag är glad att Jimmy stöttade mig i att inte amma och att jag har så fina vänner också som hela tiden plockat upp mig när jag stått och vacklat i valet ich kvalet angående amning.

Någonting jag däremot är besviken på är hur dålig och lite information det finns för oss som flaskmatar om man jämför med dom som ammar!

All information har jag fått hitta på internet eller fått tjata för att få fram på bb och BVC.

Inne på bb så visste dom inte exakt vilka mängder vi skulle öka med varje dag och sa 10 ml om dagen som resulterade i att han inte fick i sig tillräckligt och att han inte orkade bryta ner gulsoten ordentligt så vi blev nästan inlagda på bb igen när vi kommit hem!

Mitt råd till alla blivande mammor där ute är att stå på er och gör det som ni känner är bäst för ert barn! Det är bara du som ja. Avgöra vad som kommer bli bäst i slutändan och oavsett vad andra tycker så är det faktiskt inte andra människor som ska leva med dina val!

I övrigt så har vi världens nöjdaste och finaste son!

Nästa gång ska jag berätta om tiden på bb och första tiden hemma för dom som är nyfikna :) men tills dess tänker jag njuta av vår underbara bebis!