Vad har jag gett mig in på?

1kommentarer


Ursäkta tystnaden som varit i några dagar.. Men jag har varken haft ork eller lust att skriva någonting.

Under dom senaste dagarna har jag drabbats lite av "vafan har jag gett mig in på" panik.

När man faktiskt inser att den lilla saken där inne ska komma ut (på ett eller annat sätt) och att man ska finnas där för att förstå vad alien vill och behöver för att sedan tillgodose dessa behov.. Fruktansvärt skrämmande och nytt..

Tankar som: "jag kommer bli världens sämsta mamma" och "jag vet inte om jag vill ha barn" hemsöker mig om nätterna ibland och skrämmer bokstavligt talat skiten ur mig.

Hur vet man om man blir en bra förälder? Kan man någonsin förbereda sig och vara redo för något sådant och i så fall hur?

Vad jag har förstått så är dessa känslor väldigt vanliga men trots det så känner jag mig som en hemsk person som ens tvivlar på om jag vill ha barn!

Jag VET ju om att jag alltid längtat efter barn och att jag älskar min lilla alien där inne. Trots det så tvivlar jag på mig själv och tänker att jag inte kommer klara det..

Känner mig dålig för att jag inte vill amma trots att jag vet att jag bara kommer må sämre av att tvinga mig själv.
Detta pga att man får höra hur andra kämpar med sin amning och i princip tycker att jag är mentalt rubbad som "inte vill offra mig för mitt barns bästa"
Men om Jag mår bra så mår väl bebis bra, så fick jag det förklarat för mig hos barnmorskan i alla fall.


Ibland tycker jag riktigt synd om bebis som får en så hemsk mamma...

Någonting annat som hemsöker mig är tanken på ett mega stort barn.

Tänk om en bebis à la sumpbrottare växer där inne, hur i HELVETE ska den komma ut?

Oj oj oj

Det är fasen inte lätt att vara den sämsta gravida kvinnan i Sverige med ett överflöd med hormoner som skulle räcka för en hel armé!

Stackars lilla mig!


1 kommentarer

Grannen

07 May 2013 00:09

Om man själv ställer sig frågan "hur vwt man om man blir en bra förälder" så har man redan kommit en bra bit på vägen att bli en bra förälder. Du kommer bli en strålande mamma och klara det galant, just för att du faktiskt bryr dig och funderar på hur en bra förälder är. Du kan aldrig förbereda dig, mer än att man får acceptera att man INTE KAN förbereda sig. Du kan aldig fatta hur fantastiskt det är innan din alien faktist är här. Det är bra att få lite större bebis. Då mår den bra och är frisk och den är ofta lättare att få ut. Mer för kroppen att " ta tag i o trycka ut". Vad gäller amningen måste var o en bestämma själv
Det finns både för och nackdelar med båda. Fördelen är att ni blir lika ansvariga för matning om båda kan ge o du slipper sitta uppe o amma o läsa bloggar hela natten själv. Men nu har hon äntlige somnat så godnatt ;)

Svar: Nu måste jag säga att det känns väldigt mycket bättre :) Hoppas att ni får sova ut ordentligt och vaknar pigga och glada imorgon :)
lannestad.blogg.se

Kommentera

Publiceras ej