lannestad.blogg.se

Jag lever lite i en bubbla.

En "jag vill inte vara utan min sambo, alla gamla vänner försvinner och jag måste hålla mig på avstånd för att inte bli sårad" bubbla.

Sen jag blev gravid så har jag blivit väldigt sluten. Antagligen för att allt är så nytt och läskigt, i dom stunderna vänder man sig till sin trygghet, vilket i mitt fall är min sambo.

Med åren så har jag glidit ifrån min egen familj och sen vi gick ut med graviditeten så har näst intill alla vänner försvunnit. Det är inte så att jag gråter floder direkt! Men detta gör att jag faktiskt inte riktigt känner för att umgås eller prata med någon eftersom jag inte vet vem jag kan lita på.

När dom som man litat på till 100% plötsligt slutar höra av sig för att man inte kan festa, börjar vrida på saker du säger (i förtroende dessutom) och ljuger ihop saker som inte sagts, ja då vet man tillslut inte om man har några vänner kvar.

Om inte annat så visar det ju verkligen att man ligger på två helt olika nivåer i livet.

Så bubblan blir tyvärr bara mindre och jag känner att jag har tappat förtroendet för andra människor..

Någon som känner igen sig? Och vet hur man ska göra för att våga lita på någon igen?